well who needs angels anyway?

Är det inte lite galet att alla gynekologer är män? Två av de tre gynekologerna på kliniken jag besökte idag var män. Och jag fick äran att besöka en av dem. Det var inte så hemskt. Jag var duktig på att andas och slappna av under underlivsvisiten. Däremot var jag svårstucken när jag skulle ta blodprov, MEN jag var duktig för jag stod ut med sjuksköterskans alla tre försök. Jag tyckte hon var snäll och rolig och tålmodig med mina frågor om de olika färgerna på blodtuberna, och hur mycket de rymde. Det var inte så farligt, men jag har lite ont i högra armvecket nu, och ett litet blåmärke. Men det var inte alls lika hemskt som jag trodde det skulle vara. Inte gynekologundersökningen heller. Passade på att göra klamydiatest också, när jag ändå hade fittan full.

När det var dags för ultraljudet blev jag faktiskt ganska besviken. Inget äckligt, blått kladd på magen och feta metallklumpar som flyter runt ovanpå. Bara en liten dildoliknande sak som *flopp* upp och grävde runt lite. Fast det var FETT JÄVLA HÄFTIGT att se sig själv inifrån på skärmen! Så överball. Hade lätt gjort om det när som helst. Allting var ganska gross. Lite grått och färglöst, liksom. Men sinnes spännande. Jag fattar varför man blir gynekolog.

Jag har i alla fall PCOäggstockar. Det tar ungefär tre veckor tills proverna är klara, så tills dess kommer det inte hända något. Jag vet inte riktigt vad som kommer hända efteråt, men antagligen kommer jag få snacka med min lille gynekolog om behandling och sånt. Han nämnde p-piller, vilket jag tycker verkar läskigt och krävande. Dessutom har jag för högt BMI.

Så här kan det se ut om man har PCOäggstockar :)


Guuuuuud vilket fräscht inlägg! :D

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0