i find it kind of sad
Känns så ovärt att vakna klockan tolv. Ännu mer ovärt att jag faktiskt ställde klockan på tolv. Kommer antagligen aldrig komma in till Malmö heller, vilket var anledningen till att jag ställde klockan. Lasse Lindh. Som jag sett fram emot i hundra år, eller så. Klockan tre i Pildammsparken. Vid boulebanan, vilken jag inte har en aning om hur man hittar. Inte direkt en mästare i Malmö, om man säger så. Funderar på att skita i det, fast jag kommer ångra mig efteråt.
Idag började mina föräldrar jobba igen efter semestern. Det känns på två olika vis: a) skönt!: äntligen lite föräldrafritt igen, och b) jobbigt!: snart börjar skolan igen, och det dödar mig så äckligt mycket.
Jag kommer inte klara av skolan. Även om jag bestämt mig att satsa och bli bäst (igen). Det kommer ju inte gå bättre den här gången än några andra gånger. Men en mobilräkning på fem hundra kronor kräver att jag får pengar någonstans ifrån, och skolan är det enda jag har. Och det där med framtiden kan ju också vara bra att satsa på...
Antar att det snart är dags att leta sommarjobb för nästa sommar, dessutom. Varför ska det vara så jävla jobbigt att växa upp och bli vuxen och behöva ta en massa ansvar?
Jag är inte riktigt sugen på framtiden, vuxenskapet och ansvarstagandet. Jag vill leva i typ 2007 resten av mitt liv, mest för att slippa att livet kommer ikapp.
Idag började mina föräldrar jobba igen efter semestern. Det känns på två olika vis: a) skönt!: äntligen lite föräldrafritt igen, och b) jobbigt!: snart börjar skolan igen, och det dödar mig så äckligt mycket.
Jag kommer inte klara av skolan. Även om jag bestämt mig att satsa och bli bäst (igen). Det kommer ju inte gå bättre den här gången än några andra gånger. Men en mobilräkning på fem hundra kronor kräver att jag får pengar någonstans ifrån, och skolan är det enda jag har. Och det där med framtiden kan ju också vara bra att satsa på...
Antar att det snart är dags att leta sommarjobb för nästa sommar, dessutom. Varför ska det vara så jävla jobbigt att växa upp och bli vuxen och behöva ta en massa ansvar?
Jag är inte riktigt sugen på framtiden, vuxenskapet och ansvarstagandet. Jag vill leva i typ 2007 resten av mitt liv, mest för att slippa att livet kommer ikapp.
Kommentarer
Trackback
