avada kedavra

Lyssnar på Tegan and Sara, vilket jag inte gjort på ett tag, faktiskt. Känner ett konstigt sug efter förra våren. När jag sprang runt i Malmö och gnällde och grät. När jag inte gick i skolan, men trivdes med det. På den tiden skulle jag aldrig sitta vid min dator och oroa mig över att jag fick VG på den muntliga delen på nationella proven i Engelska, samtidigt som jag vet att jag kommer få IG i Datorkunskap och i alla andra ämnen, typ. Oroade mig inte alls för skolan för ett år sedan, och så sjukt mycket skönare livet var! Jag oroade mig ju inte för något, egentligen. Bara typ bussarna till Malmö. Resten gick att trycka bort. Nu går inget att trycka bort, bara det jag verkligen inte vill trycka bort! Det jag vill ha kvar i skallen MÅSTE tryckas bort för att som jag inte vill tänka på.

Livet var så mycket bättre för ett år en
hur sjukt i huvudet det än låter